VEG.SE Vegetariskt Ekologiskt Giftfritt

Rödbets- och linsburgare

200g rödbetor
1 vitlöksklyfta
200g groddade linser eller groddad quinoa
2 dl havregryn
1 ägg
1 msk hackad basilika
2 krm salt
1 krm svartpeppar
150 g fetaost
2 msk pinjenötter eller valnötter

Skala och riv rödbetorna fint på rivjärn. Skala och riv eller pressa vitlöken. Mixa linsgroddarna i matberedare eller stavmixer. (quinoa behöver inte mixas).
Tillsätt rödbetsriv, vitlök, havregryn, ägg, basilika, salt och svartpeppar till linshacket. Mixa till en smet.
Lägg smeten i en bunke.
Smula ner fetaost och pinjenötter och vänd runt. Låt vila 15 min.
Forma smeten till 4 burgare.
Stek i rikligt med olja i stekpanna. ca 4 min. på varje sida.

Servera med burgarbröd och t.ex. groddar, skott, avokado, tomat, gurka, sallad etc.

3 kg päron
4 liter vatten
5 cm skalad skivad ingefära
1 msk citronsyra
1 tsk natriumbensoat
3-4 dl strösocker
2-3 dl färskpressad citronjuice

Koka upp vattnet och ingefäran. Skölj och skär päronen i stora bitar. Ta bort vattnet från värmen och rör ner citronsyra och natriumbensoat. Häll över päronen och täck över. Förvara kallt två dagar. Sila av vätskan och rör ner 3-4 dl strösocker och 2-3 dl citronjuice.
Servera med is, skivade päron och gärna en kvist rosmarin.

Gillar du bacon men vill inte äta gris? Nu kan du göra veganska bacon, även kallat fejkon (fejcon).

Fejkon på morot eller annan rotfrukt

1 stor morot eller annan rotfrukt.
3/4 tsk rökt paprikapulver
1 tsk örtsalt
1/2 tsk svartpeppar
3-4 msk kokosolja
Ev. några droppar vitvinsvinäger och/eller lönnsirap.

GÖR SÅ HÄR

1. Sätt ugnen på 165 grader celcius.
2. Skala moroten och dela den på längden. Om den är lång kan man även göra den kortare.
3. Skär eller hyvla tunna morotsskivor t.ex. med en osthyvel, kniv eller mandolin.
4. Smält kokosolja i en kastrull, ha i örtsalt, svartpeppar, rökt paprikapulver och eventuellt några droppar vitvinsvinäger och några droppar lönnsirap.
5. Lägg alla morotsskivor på en plåt med bakplåtspapper på. Pensla på kokosoljan på bägge sidor av morotsskivorna. Pudra gärna på en gnutta extra rökt paprikapulver innan du sätter in dom i ugnen.
5. Grädda i mitten av ugnen i ca 25 min, vänd på dom efter halva tiden. Gräddningstiden kan variera beroende på tjocklek. Akta så de inte bränns. När dom börjat torkat i kanterna och krullat ihop sig lite är dom redo att tas ut. Låt svalna så blir de ännu krispigare.

Kokosnötsfejkon

Många  svenskar är dåligt förberedda inför en eventuell krissituation. Även Sverige som land är mycket sårbart om vi t.ex. skulle bli avskärmade från omvärlden.

Förr om åren, innan Sveriges inträde i EU, fanns ett livsmedelslager i Sverige. Det är dock avskaffat nu. Hälften av det vi äter består av importerad mat och vi blir alltmer sårbara.

Och man kan inte räkna med att alltid få hjälp från samhället. Vi förväntas att klara oss själva i 72 timmar (3 dygn) om en omfattande samhällskatastrof inträffar.

Kommunen har en skyldighet att exempelvis tillhandahålla dricksvatten vid olika tappställen vid en krissituation, men det kan ändå vara bra att ha ett litet förråd av eget vatten om samhällets strukturer fallerar. T.ex. kan man ha pet-flaskor med vatten i frysen, eller spara vatten i flaskor eller dunkar. Förvara flaskor kallt och mörkt så hålls vattnet fräscht längre. Det kan dock ändå behöva bytas  ut med jämna mellanrum för att vara drickbart.

Om inte annat är det bra att se till att man har rena dunkar med lock för eventuell hämtning av vatten på kommunens tappställen.

När det gäller mat är det naturligtvis bra om man kan odla så mycket som möjligt själv.

Civilförsvarsförbundet har också ett förslag på livsmedel som är bra att ha hemma som ett reservlager. Byt ut efterhand så att det inte blir för gammalt.
Mat att ha hemma, räcker för en person i en vecka:

Kött- och fiskkonserver, 1000 g
Grönsakskonserver, 2000 g
Ris eller pasta, 500 g
Potatismospulver, 500 g
Torkade bönor och linser– som också kan groddas, 500 g
Gryn, flingor, (vetemjöl), 500 g
Hårt bröd, skorpor och kex, 1000 g
Smör, margarin, 500 g
Soppor – på både pulver och burk, 500 g
Torrmjölk, 500 g
Saft eller juice, ca 3 liter färdig

Vid ett elavbrott kan du laga mat på camping- eller friluftskök, vilket alltså också kan vara bra att ha hemma. Övriga tips är:

Välj torra livsmedel och konserver då de kan lagras länge.
Ha matvaror – exempelvis vissa snabbrätter – som kräver enkel och energisnål tillagning.
Använd och byt ut maten i ditt reservförråd så att den inte är äldre än ett halvår.
Du bör kunna ta hand om maten i kyl och frys om det blir elavbrott.
Se även till att ha särskild mat hemma om du har spädbarn eller personer med specialdiet, samt eventuella nödvändiga läkemedel till personer i hushållet.

De flesta har antagligen kommit så lång i sitt miljötänkande att man sorterar ut metall, glas, plast och kartonger från hushållssoporna. Men faktum är att de allra flesta av oss kan vara noggrannare med källsorteringen. Ofta hamnar även sorterbart material i soporna. Om man sköljer noggrant och ibland separerar förpackningarna om de består av flera material går det mesta att sortera och lämna till återvinningen istället för att kastas i soptunnan.

Man har faktiskt en skyldighet som hushåll att sortera ut förpackningar från hushållsavfallet. Enligt 28§ i förordningen 2006:1273 om producentansvar för förpackningar står det: ”Hushåll och andra förbrukare ska sortera ut förpackningar från insamlingssystem som producenterna eller kommunen tillhandahåller för sådant avfall.”

Att kompostera själv borde också vara en självklarhet, iallfall för hushåll med trädgård. Den som komposterar sitt hushållsavfall själv får framförallt fin matjord som man kan använda i trädgårdslandet, blomrabatten, blomkrukorna eller växthuset, men man kan också spara in på sophämtningsavgiften i många kommuner om man sopsorterar noggrant och komposterar själv.

Dels kan man klara sig med ett mindre kärl för sophämtning, vilket brukar kosta mindre, och om man är riktigt noggrann med källsorteringen, samt komposterar, räcker det med färre tömningar av tunnan, en tjänst som många kommuner erbjuder och som medför ett reducerat pris för sophämtningen.

Det kan löna sig att spara hållbart. En undersökning från pensionsmyndigheten visade att hållbara fonder genererat bättre avkastning än fonder som låter bli att beakta dessa frågor.

Under 2016 ökade utbudet bland hållbara fondalternativ kraftigt. Under 2017 kommer också SWESIF (Sveriges forum för hållbara investeringar i finansbranschen) att lansera en ny version av hållbarhetsprofil med syfte att förenkla informationen om hur fondbolagen arbetar med hållbarhet. Det ligger också ett förslag ute på remiss om svanenmärkta fonder.

Läs mer

Det kan vara bra att ha koll på halten av luftföroreningar i olika städer.

Luftföroreningar påverkas dels av lokala utsläpp, men partiklar kan också transporteras långa sträckor så vädret har stor betydelse. När man mäter skadliga partiklar i luften mäter man dels halten av de minsta partiklarna PM 2.5 samt de som kallas grova partiklar, PM10.

Om det är lite nederbörd torr luft virvlar det vägdamm som alstrats när man kört med dubbdäck upp och ger en hög partikelhalt.

Om det är mulet och låg temperatur samt låg vindstyrka och dålig utväxling blir också partikelhalten högre i trafikerade städer.

Under ett dygn bör inte partikelhalterna totalt sett överstiga 50 mikrogram per kubikmeter eftersom högra halter kan orsaka problem,  framför allt hos de med exempelvis nedsatt lungfunktion och hjärt- och kärlsjukdomar.

Luften har blivit bättre

I Stockholm stad arbetar man med att hålla nere de här partiklarna, berättar Malin Täppefur. På alla huvudgator i innerstaden använder man kontinuerligt dammbindningsmedel, som ska hålla gatorna fuktiga.

Här kan man se dagens luftvärden och här kan man jämföra med andra platser.

Träd i stadsmiljö bidrar till positiva upplevelser och ökar möjlighet till rekreation.

De tar också upp föroreningar och förbättrar lokalklimatet.

Dessutom bidrar träd till besparingar för samhället. USA:s skogsvårdsstyrelse har lanserat en modell, kallad I-tree för att beräkna värdet av trädets ekosystems tjänster och beräknat att ett träd ger besparingar för samhället på motsvarande 1100 kronor per år. Modellen används också i Kanada och Australien och Sveriges lantbruksuniversitet har presenterat en anpassning av modellen till europeiska förhållanden.

Lundaforskaren Stefan Gössling och Australiensaren Andy S Chois har i en studie visat att det blir sex gånger dyrare för individen och för samhället att ta bilen jämfört med att ta cykeln.

Att investera i cykelinfrastruktur och cykel vänlig politik är alltså inte bara bra för miljön utan också ekonomiskt lönsamt för ett samhälle och investeringen betalar snabbt tillbaka sig och ger hög avkastning.

Det har skapats ett nytt verktyg för att naturorganisationer ska kunna hålla koll på avverkningsanmäld skog och därmed också öka chansen att stoppa skövling av rödlistade arter och nyckelbiotoper.

För cirka tre år sen så drog Rebecka Le Moine ihop en skogsgrupp i Östergötland för att sprida information, delta på möten och granska avverkningsanmälningar. Det visade sig dock vara svårare än hon trodde att få ut Den som ska avverka skog måste göra en averkningsanmälan till skogsstyrelsen. Avverknignsanmälningarna är offentliga handlingar och finns i Skogsstyrelsens databas men att få ut avverkningsanmälningarna i pappersformat är ganska krångligt svårt och kan kosta en slant.

Nu finns dock siten averkningskoll.se där man kan få tillgång till informationen i databasen. Dessutom finns verktyget skog.luben.se,  en plattform för att se var det finns averkningsanmäld skog och skogar med nyckelbiotoper så att man kan samt kunna stoppa avverkningar av skyddsvärda skogar.

Om man hittar skyddsvärd skog t.ex. med utrotningshotade arter kan man tipsa skogsstyrelsen som kan ge skogen biotopsskydd.