Regeringen har som mål att 30 procent av jordbruksmarken i Sverige ska brukas med ekologiska metoder år 2030 och många kommuner har antagit höga mål om ekologisk mat i skolor och på äldreboenden.
Ett problem som lyfts fram med ekologisk odling är att ekologisk odling ger mindre avkastning per ytenhet, och därmed kräver mer markyta för att producera lika stor mängd gröda som odling som använder konstgödsel och bekämpningsmedel.
Ekologisk odling har i genomsnitt cirka 20–25 procent lägre skörd per ytenhet än konventionell livsmedelsproduktion.
Att skördarna vid ekologisk odling är lägre leder även till indirekta koldixoxidutsläpp från avskogning. Det blir helt enkelt mindre skog i världen som kan fungera som kolsänkor och fånga upp koldioxiden, förklarar docenten.
Tar man hänsyn till denna så kallade ”koldioxidkostnad” som ekologisk odling medför när större ytor måste brukas så är klimatavtrycket ungefär 50 procent större för ekologiska ärtor odlade i Sverige, jämfört med konstgödslade ärtor. Och ekologiskt vete ger nära 70 procent högre koldioxidutsläpp än konstgödslat vete.
Om världen skulle försörjas med ekologiskt spannmål i stället för konventionellt skulle grovt räknat 300 miljoner hektar mer mark behövas för spannmålsodlingen.
Ekologiska mejeri- och köttprodukter leder enligt samma princip till högre klimatavtryck, för där används ekologiskt odlat foder.
Om
svenskt jordbruk genom ökad ekologisk odling och lägre skörd per hektar
bidrar mindre till det globala utbudet av mat kommer detta utbud delvis i
stället behöva produceras någon annanstans i världen. Detta kommer att
bidra till ökad avskogning i världen.
Däremot konstaterar Livsmedelsverket i en rapport från 2016 att markfaunan, insektspollinerande ettåriga arter, vissa fågelarter samt vilda pollinerare gynnas av ekologisk odling.
Dessutom gynnar ekologisk odling djurvälfärd, sociala aspekter, arbetstillfällen samt att man undviker risker vid hantering av bekämpningsmedel och risken för resthalter av bekämpningsmedel i livsmedel.
Ett annat miljöproblem med konventionell odling är att det i dag används fossil energi när man framställer konstgödsel.
Om man istället skulle kunna använda nya teknik för att tillverka klimatvänlig kvävegödsel med förnybar elenergi från luftkväve skulle miljöeffekterna med konventionell odling minska.
Den största skillnaden i klimatpåverkan avgörs dock ifall vi äter vegetabiliskt eller om vi äter nötkött. Man kan göra stor skillnad för klimatet genom att dra ner på eller helt sluta äta nötkött.
Källa:
Litteraturstudie av miljöpåverkan
https://www.nature.com/articles/s41586-018-0757-z